Behandlingen vid 22q11-deletionssyndromet, även känt som DiGeorges syndrom eller CATCH 22, är individuell och anpassad efter patientens specifika behov. Det finns ingen bot för syndromet, men olika behandlingar kan hjälpa till att hantera symtom och förbättra livskvaliteten.
Medicinsk behandling: Läkemedel kan användas för att behandla specifika symtom och komplikationer som kan uppstå vid DiGeorges syndrom. Till exempel kan hjärtfel behandlas med kirurgi eller medicinering, medan hormonella obalanser kan regleras med hormonbehandling.
Specialiserad vård: Personer med DiGeorges syndrom kan dra nytta av specialiserad vård och stöd från olika medicinska specialister, såsom kardiologer, endokrinologer, psykologer och talterapeuter. Dessa experter kan hjälpa till att hantera specifika utmaningar och ge råd om lämpliga behandlingsalternativ.
Stöd och intervention: Föräldrar och vårdgivare kan dra nytta av stödgrupper och interventionstjänster som kan erbjuda råd, information och praktisk hjälp för att hantera de utmaningar som DiGeorges syndrom kan medföra. Det är viktigt att skapa en stödjande och inkluderande miljö för personer med syndromet.