Ledgångsreumatism, även känd som reumatoid artrit, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst påverkar lederna. För att diagnosticera ledgångsreumatism krävs en kombination av kliniska undersökningar, blodprov och bildundersökningar.
En viktig del av diagnosen är att identifiera specifika symtom såsom ledsvullnad, stelhet och smärta som varar i mer än sex veckor. Läkaren kan också utföra en fysisk undersökning för att bedöma ledernas rörlighet och eventuell inflammation.
Blodprov kan visa på förekomst av specifika antikroppar, såsom reumatoid faktor och anti-CCP-antikroppar, som är vanliga vid ledgångsreumatism. Dessutom kan blodprover användas för att mäta inflammation och utvärdera organfunktionen.
Bildundersökningar, såsom röntgen eller magnetisk resonanstomografi (MR), kan användas för att visualisera ledernas skador och förändringar som kan vara karakteristiska för ledgångsreumatism.
En definitiv diagnos av ledgångsreumatism kan vara komplex och kräver ofta samarbete mellan olika specialister, såsom reumatologer och radiologer.