Arnold-Chiaris missbildning är en sällsynt neurologisk sjukdom som upptäcktes av två läkare, Julius Arnold och Hans Chiari, under 1800-talet. Denna missbildning innebär att delar av hjärnan, såsom lillhjärnan och hjärnstammen, är felplacerade och trycks ned i ryggmärgskanalen.
Historiskt sett har Arnold-Chiaris missbildning varit en utmaning att diagnostisera och behandla. Det var först på 1900-talet som mer kunskap och förståelse om sjukdomen utvecklades. Tidigare trodde man att sjukdomen var medfödd, men senare forskning har visat att den kan vara förvärvad genom trauma eller infektioner.
Idag finns det olika behandlingsalternativ för Arnold-Chiaris missbildning, inklusive kirurgi för att avlasta trycket på hjärnan och ryggmärgen. Det är viktigt att notera att sjukdomens historia och forskning fortfarande pågår, och att nya upptäckter och behandlingsmetoder kan komma att utvecklas i framtiden.