För att diagnosticera keratokonus utförs olika undersökningar av ögonläkare. En vanlig metod är att använda en instrumentell undersökning som kallas topografi. Topografin mäter formen på hornhinnan och kan upptäcka eventuella oregelbundenheter. En annan viktig undersökning är biomikroskopi, där läkaren använder ett mikroskop för att noggrant undersöka hornhinnans struktur.
Utöver dessa undersökningar kan även andra tester utföras, såsom pachymetri för att mäta hornhinnans tjocklek och refraktionsundersökning för att bedöma synfel. Dessutom kan en korrelerande anamnes tas för att identifiera eventuella ärftliga faktorer eller tidigare symtom.
Det är viktigt att söka professionell hjälp om man misstänker keratokonus, eftersom tidig diagnos och behandling kan förhindra att tillståndet försämras och leder till synnedsättning.