Långt QT-syndrom är en hjärtrytmrubbning som kan vara ärftlig eller förvärvad. För att diagnosticera detta tillstånd krävs en noggrann utvärdering av patientens medicinska historia och en fysisk undersökning. EKG (elektrokardiogram) är en viktig diagnostisk metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Vid misstanke om Långt QT-syndrom kan ett EKG visa förlängt QT-intervall, vilket är en indikation på sjukdomen.
Ytterligare tester kan också vara nödvändiga för att bekräfta diagnosen. Ett Holter-ekg kan användas för att övervaka hjärtats aktivitet under en längre tidsperiod. Genetiska tester kan också utföras för att identifiera specifika mutationer som är förknippade med ärftligt Långt QT-syndrom.
Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever symtom som yrsel, medvetslöshet eller oregelbunden hjärtrytm. En korrekt diagnos av Långt QT-syndrom är avgörande för att kunna vidta lämpliga åtgärder och behandlingar för att minska risken för allvarliga hjärtkomplikationer.