Aperts syndrom är en sällsynt genetisk sjukdom som påverkar utvecklingen av skalle, ansikte, händer och fötter. Det fick sitt namn efter den franska läkaren Eugène Apert som först beskrev sjukdomen på 1900-talet. Syndromet uppstår på grund av en mutation i ett specifikt genpar och är inte ärftligt.
Människor med Aperts syndrom har karakteristiska ansiktsdrag, såsom en hög och bred panna, framåtriktade ögon och en underutvecklad övre käke. De kan också ha missbildade händer och fötter, med fingrar och tår som är sammanväxta.
Historiskt sett har kunskapen om Aperts syndrom ökat avsevärt under de senaste decennierna. Tidigare betraktades personer med syndromet som "monster" och blev ofta stigmatiserade och isolerade. Idag har medicinska framsteg och förbättrad förståelse för sjukdomen lett till bättre vård och stöd för personer med Aperts syndrom.
Det är viktigt att betona att personer med Aperts syndrom är individer med egna unika personligheter och potential. Genom tidig diagnos, kirurgiska ingrepp och multidisciplinär vård kan de leva ett meningsfullt och produktivt liv.